Mentorskap – en investering i dig själv och ditt ledarskap

För ett år sedan tackade jag ja till att bli mentor i EGN:s regi. Erfarna chefer matchades ihop med unga chefer som nyligen gått in i sin första chefsroll. Ett beslut jag inte ångrat. Jag har varit mentor tidigare, men alltid internt. Att ha en adept  som arbetar i ett annat företag är något helt annat.

Att inte veta någonting om företaget och utmaningarna från början är bra. Det krävs att tillit skapas tidigt och att båda parter öppnar upp, att mentorn delar med sig av sina erfarenheter och kan dra paralleller till egna erfarenheter och på så sätt få adepten att dela med sig av sina utmaningar.

”Det innovativa mentorskapet”

Upplägget har varit otroligt proffsigt. Vi som tackade ja till att bli mentorer blev inbjudna till en utbildning. Där fick vi träffa övriga mentorer och det blev många bra diskussioner och reflektioner. Utbildningen var bra, vi fick boken ”Det innovativa mentorskapet” som skrivits av Helene Thomsson och Günther Hiltmann, Günther är ansvarig för EGN:s Mentorskapsprogram och mötesledare för bland annat Unga chefer. Väl hemma sträckläste jag boken och har använt den som lite av en uppslagsbok under året som gått.

Både mentorer och adepter fick fylla i en blankett med ett flertal frågor för att matchningen skulle bli så bra som möjligt, återigen väldigt proffsigt. Två månader senare blev vi inbjudna till en träff där samtliga mentorer och adepter sågs under lättsamma former. Min adept och jag hittade varandra direkt. Den spontana första kontakten har visat sig stämma perfekt. Redan första gången kände vi båda en samhörighet och en ömsesidig tillit.

Unik möjlighet att utvecklas

Att få hjälpa en annan person i sitt ledarskap har varit en unik möjlighet, inte bara för min adept, utan även för mig, att utvecklas. Att få höra om hennes utmaningar, ställa frågor, hjälpas åt att reflektera och tillsammans hitta lösningar på hur hon kan gå vidare - har verkligen varit otroligt lärorikt och kul.

Jag vet att både min adept och jag har sett fram emot gångerna vi har setts. För mig har hennes utmaningar flera gånger legat helt i linje med mina tidigare erfarenheter, men ibland också långt utanför.

Oavsett utmaning, så har jag kunnat guida med frågor och perspektiv så att det blivit lättare för henne att se vägen framåt och vilka val/möjligheter som varit tillgängliga. Frågorna är nyckeln, likaså återkoppling och bekräftelse, men också att se tillbaka och visa hur hennes utveckling skett under året. Att jämföra två tidpunkter utifrån nu- och dåperspektiv visar tydligt hur utveckling, uppfattningar, ställningstaganden har ändrats över tid.

Jag har alltid älskat människor. Att få se, och ta del av, en annan persons utveckling är, och har varit, spännande. Att få ge av mina erfarenheter och sedan få hennes utveckling tillbaka är ett win-win koncept som jag kan rekommendera dig som EGN-medlem att ta del av.

Med struktur, driv och en inre övertygelse går det mesta

När jag i somras berättade för min adept att jag skulle flytta till Berlin, så bestämde vi oss för att fortsätta mentorskapsprogrammet via Skype och telefon. Ingen av oss ville avbryta i förtid. Som jag så många gånger brukar säga: allt är möjligt - och det har fungerat bra, trots avsaknad av personligt möte de här sista månaderna.

Min adept har haft möjligheten att få ta del av mitt mest utvecklande år någonsin. Hon har på nära håll fått följa att det går att säga upp sig utan att veta nästa steg, hur viktigt det är att ha tillit till själv och sin egen förmåga och att det kan ge möjligheter som man inte ens själv kunde ana. Att med struktur, driv och en inre övertygelse går det mesta här i livet, som till exempel att flytta utomlands och leva parallella liv med nytt jobb, språk och boende i Berlin och att samtidigt vara mamma på deltid/distans i Stockholm.

Färre ledare skulle drabbas av utbrändhet

Om det inte vore för att jag flyttat till Berlin skulle jag fortsatt som mentor åt en ny adept även kommande år. Jag var bara 21 år gammal när jag blev ledare för första gången. Under året som gått har jag många gånger tänkt på hur det hade kunnat se ut om jag hade fått chans till ett externt mentorskapsprogram när jag fick det där första ledarjobbet. Om jag hade haft en oberoende mentor i min närhet att bolla idéer med och rådfråga när jag körde fast? Kanske hade jag inte behövt tvivla, eller ställa för höga krav, på mig själv - som jag gjorde då.

Jag tror att färre ledare skulle drabbas av utbrändhet och fler skulle slippa gå in i väggen om man hade en erfaren ledare utifrån att få luta sig mot den första tiden. Jag önskar att fler företag förstår hur snabbt deras unga, oerfarna ledare skulle utvecklas med en extern mentor. Kostnaden för att gå med i en nätverksgrupp är försumbar när man inser hur mycket man får tillbaka på en ung chef som får både en mentor och en nätverksgrupp att utvecklas med.

Mentorskap – också ett ledarskap

Att vara mentor, är det då också en form av ledarskap? Ja, det skulle jag vilja säga. En viktig del i att vara ledare är att kunna coacha och att just coacha är viktigt som mentor. Att få sin adept att vidga sina vyer, gemensam reflektion, strukturera olika alternativa vägar framåt och ge exempel på hur jag själv löst olika utmaningar genom åren är ytterligare dimensioner inom mentorskapet.

Att bekräfta och ge feedback var exakt det som jag själv missade under mina första år som chef. Jag hade orimliga krav på mig själv och levde för mitt arbete. Riktigt så ska det inte behöva vara. Balans är det viktigaste och att bara andas arbete 24 timmar om dygnet hjälper inte någon. Att leverera är kanske det enklaste, att dessutom ha kraft och energi till sina medarbetare och därtill vara kreativ är en utmaning. Att skapa denna balans är kanske det viktigaste en mentor kan bidra med.

Mentorskapserfarenheten hjälper dig att leda bättre på distans

Att vara mentor har mycket gemensamt med att leda på distans. Distansledarskap kan vara svårt och kräver en annan typ av struktur och ledarskap. Öppenhet är allt och att inte se och höra allt som sker medför att spontana uppföljningar blir svårare. Jag måste helt enkelt lita på att allt sägs och återigen ställa frågor, följa upp, informera och involvera för att distansledarskap ska fungera. Jag kan därför rekommendera dig som leder på distans att bli mentor. Mentorskapserfarenheten hjälper dig att bli bättre på att leda på distans.

Finns det inget negativt med att vara mentor då? Naturligtvis är det tidsaspekten. Det är alltid svårt att få tiden att räcka till och därför gäller det att se mentorskapet som investering i dig själv. En till två timmar per månad ska man kunna planera in utan att det inkräktar för mycket på den egna kalendern.

Det närmaste året har jag många andra utmaningar att ta itu med, men jag kommer att sakna min adept. Jag tror dock att vi kommer att ha kontakt på ett eller annat sätt även framöver och vill avsluta med att tacka för förtroendet – det har varit lärorikt, intressant och kul att vara mentor.

Camilla Eriksson, Project Director Crew Operations Air Berlin och medlem i en av EGN:s Vice VD & Vice Presidents-grupper, har arbetat med förändringsledning under nästan hela sin karriär. På Medlemsbloggen skriver Camilla krönikor om ledarskap utifrån perspektivet ”Att våga, är att vinna”, men också om livspusslet och förmågan att hitta sin passion som ger livet mening. Camilla började jobba redan direkt efter gymnasiet, fick första ledarjobbet vid 21 års ålder, läste in sin högskoleutbildning på kvällstid, har bytt karriärsinriktning flera gånger och har även möt glastaket.

Här kan du läsa fler krönikor av Camilla Eriksson.