Kan det vara lönsamt att rädda världen?

Det var frågan vi alla ställde oss när EGN arrangerade ett frukostseminarium på Locals i Stockholm den 11 februari. Mariann Eriksson, Marknadsdirektör på WWF, var dagens huvudtalare.
 
Mariann Eriksson berättade om hur 2015 har förändrat vår framtid genom två ramverk som främjar hållbarhet. Hon förklarade hur klimatavtalet, som togs fram i Paris och kommer att träda i kraft år 2020, påverkar oss alla och även om hur FN:s 17 hållbarhetsmål (Sustainable Development Goals) lägger grunden för en ljus framtid.
 
- Det finns inte en person, ett företag eller en politiker som kan lösa de utmaningar vi står inför utan här behöver vi alla hjälpas åt och dra vårt strå till stacken. Det kan verka svårt men det går. Och det finns redan idag flera konkreta exempel på att vi är på rätt väg. Bland annat är investeringarna i hållbara energilösningar större i USA än i kol och olja, förklarar Marianne.

 

Råvarubrist, höga koldioxidutsläpp och sämre tillgång till vatten
 
FN räknar med att vi kommer att vara 10 miljarder människor år 2050. Den ökningen medför att vi, enligt FN, behöver öka vårt jordbruk med 60 procent samtidigt som vi om 14 år bara har 16 procent kvar av det vatten som vi behöver.  På sikt kan vi förvänta oss råvarubrist, höga koldioxidutsläpp och sämre tillgång till vatten. Hur kommer detta att påverka oss och de företag vi arbetar på? Kan vi göra något för att möta den förändringen? Seminariet andades en optimistisk framtidstro. Vi ställde oss frågor som: Vad kan jag göra för min verksamhet för att bidra till FN:s mål och vad kan jag bidra med till vår affärsutveckling?
 
 
Innovation, nya affärsmöjligheter och cirkulära affärsmodeller
 
Mycket handlar om innovation, att se nya affärsmöjligheter och nya så kallade ”cirkulära affärsmodeller”. Ett exempel på en ny produkt är ”Solvatten”, som möjliggör att vatten renas av solsken - vilket främjar vattenrening i utvecklingsländer. Ett annat exempel är att alger görs om till energi istället för att förstöra våra sommarbad. Det kan också handla om att förändra de produkter man säljer, så att de kanske hyrs ut istället, och när de ska slängas tar man som företag tillbaka produkten och återanvänder materialet i produktionen. 
 
 
Hur kan framtiden då se ut?
 
Ett aktuellt exempel som kan beskriva en ny affärsmöjlighet är 3D-skrivaren. Med dess hjälp kan vi skriva ut den senaste kjolen istället för att gå ned till shoppingcentrat.
 
- Helt plötsligt kan vår bostadsbrist lösas då vi inte behöver lika många affärer längre.
 
Hur ska vi göra för att kasta mindre mat? Kanske kan grundare kylskåp och skafferier göra att vi får bättre överblick. Kan vi hyra produkter istället för att köpa dem? Spännande tankar väcktes i takt med Marianns exempel på affärsutveckling.
 
 
Gemensamma branschmål?
 
En fråga som ställdes var: Vad kan man ha för målbild i sin egen bransch, hur kan man samarbeta mot ett större mål? Redan nu pågår en utveckling och en del företag har redan påbörjat arbetet.
 
- WWF räknar på just sådana frågor och hjälper företag och organisationer att navigera rätt och ta kloka beslut. Bland annat har WWF tagit fram ett branschverktyg som heter Science Based Targets där företag kan beräkna sin del av koldioxidminskningarna. Det finns också ett så kallat vattenriskfilter, där företag kan få en bild av i vilka länder deras produktion hotas av vattenbrist.
 
WWF arbetar konkret med att hjälpa företag att ställa om råvaruproduktion samt minska sin klimatpåverkan och vattenanvändning.
 
- Kroka arm med hållbarhetschefen. Det är inte bara hållbarhetschefen som kan göra jobbet utan vi behöver alla hjälpas åt. 
 
 
Viktigt att tänka ”hela produktionskedjan”
 
En inspirerande punkt på agendan var när gästerna fick dela med sig av sina egna hållbarhetsinsatser. Begrepp som snappades upp i sorlet var: ”Det cirkulära”, ”Science Based Targets”, ”Kunden har stor makt”, ”Klimatmötet var bra”, ”Min hållbarhetschef kan inte fixa allt” och ”Samarbete är så viktigt”.
 
- I Kina läggs företag och fabriker idag ner på grund av vattenbrist och det är få företag som känner till att de löper en vattenrisk. Ännu mer ovanligt är att risken är kartlagd och att man har en strategi för att ha en hållbar produktion över tid.
 
Som ett exempel på en positiv framtidstro så fick vi veta att IKEA har ändrat sin bomullsproduktion och minskat kemikalieanvändandet med 40 procent och vattenanvändningen med 39 procent. Som grädde på moset har även jordbrukarna som odlar bomullen blivit rikare. Ett annat exempel på företagsinitiativ är H&M:s klädinsamling där man kan returnera sin gamla t-shirt som sedan kan återanvändas för att bli nya kläder eller annat textilmaterial.
 
Vi alla inser att vi måste tänka hela produktionskedjan. Det räcker inte bara med den egna produktionen. Det handlar om att involvera kundens val som har en stor inverkan på framtiden, att ställa krav på sina råvaruleverantörer att råvaran är hållbart producerad. Att inte agera i frågan innebär en risk att man i slutändan blir frånåkt av andra företag med nya affärsmodeller, eller inte har möjlighet att producera de produkter man säljer idag eftersom råvaran har blivit en bristvara och priset har skjutit i höjden.