Hur kopplar man hållbarhet till affärsvärde?

David Lindgren, miljö- och hållbarhetssamordnare i byggprojekt på Ramböll, brinner för miljöfrågor. Med erfarenhet från bland annat miljöcertifieringen av Hotel Gothia Towers i Göteborg förklarar han hur man kan koppla hållbarhet till affärsvärde.
 
Efter klimatmötet i Paris fick svenska politiker mod att ta fler beslut på klimatområdet, något som stora delar av näringslivet länge efterfrågat och stöttar. David är optimistisk och säger sig se en stark trend inom hållbarhet.
 
Sedan ett tag tillbaka arbetar fastighetsbranschen på ett bra sätt med många av miljöfrågorna och jag kan se en begynnande trend att de sociala frågorna kommer att bli viktigare framöver. Det finns ett antal mycket starka drivkrafter som gör att den positiva utvecklingen, av allt att döma, kommer att förstärkas ytterligare.
 
David berättar att han, utöver det politiska trycket som kommer att öka på omställningar efter framgångarna med klimatavtalet i Paris, märker ett ökat tryck inom finansbranschen. Kapitalplacerare söker gröna investeringar som ger lika bra avkastning som övriga investeringar.
 
- Den finansiella världen söker idag med ljus och lykta efter gröna projekt att investera i, vilket medför att gröna projekt har lättare att få finansiering och i sin tur driver på utvecklingen allt snabbare.
 
I den stora urbaniseringsvåg vi idag ser i Sverige och internationellt, där allt fler människor ska bo på en mindre yta, satsas enormt mycket på att skapa miljöer för hög livskvalitet och som är miljömässigt hållbara. Under senare år har det skett mycket inom hållbart byggande och de tankar som finns inom branschen om att skapa socialt, ekonomiskt och miljömässigt bra byggnader och stadsdelar.
 
- Det finns en grön affärsutveckling där många fastighetsägare ser att implementeringen av en hållbarhetsstrategi stärker deras affär.
 
För 3-4 år sedan skedde en viktig förändring i branschen då de oberoende miljöcertifieringssystemen fick ordentligt fotfäste. De är jämförbara med Svanen- och Kravmärkning, fast med utvecklade krav för byggnader, vilket var jättestort.
 
Plötsligt kunde man börja marknadsföra sitt miljöarbete på ett helt annat sätt. Fram till dess använde aktörer sina egna program, vilka inte ger oberoende och trovärdiga resultat och därmed inte alls gav samma tyngd.
 
Många hyresgäster vill också göra bra ifrån sig genom att exempelvis använda kontor som ligger i en hållbar fastighet. Fastighetsägare inser att det behövs ett miljöarbete för att kunna hyra ut. På den offentliga sidan vill man vara en förebild, det förväntas att en statlig myndighet har ett bra miljöarbete.
 
- Detta ger bättre byggnader och kan hjälpa till med marknadsföring, exempelvis i skolor där föräldrar vill ha en bra inomhusmiljö.
 
Byggbranschen svarar för 30-40 procent av all den energi som Sverige gör av med och för 40 procent av all materialförbrukning. 
 
- Genom att välja förnybar energi kan vi verkligen påverka, på såväl regional som lokal nivå.
 
På frågan om vad David tror kommer att ske framöver svarar han att ambitionsnivån kommer att höjas.
 
Där man i dag arbetar med att minska miljöpåverkan kanske man höjer ambitionsnivån till noll miljöpåverkan, exempelvis noll utsläpp av växthusgaser genom val av förnybara energikällor vid drift av byggnaden. Detta kan även ske vid val av material, exempelvis att man väljer genomgående trä istället för betong. Man kommer även att se fler beställare som efterfrågar en högre nivå av miljöarbete än vad som är lagstadgat.
 
När diskussionen om bättre kravställning mot leverantörskedjan drar igång på riktigt och börjar trilla ner i kedjorna, då blir det konkret, menar han och förklarar:
 
Tänk när vi kommit så långt att man inte får lämna anbud utan att kunna visa på hållbarheten, då kommer vi att kunna se ett tydligt tryck och affärsnytta.
 
I Davids roll, som miljö- och hållbarhetssamordnare i bygg- och stadsutvecklingsprojekt, jobbar han i den praktiska vardagen och är väl insatt i hur arbetet i projektgrupperna ser ut.
 
- Jag har detaljerad insyn i vilken typ av åtgärder som implementeras och vet hur man skapar engagemang och förståelse för den här typen av frågor, som för många kan upplevas som nya och lite svåra att ta till sig.
 
David märker att när man vid ett byggprojekt sätter sig och ska prata om miljöfrågan, är alla oerhört kompetenta inom sina respektive områden, men kopplingen till miljön är abstrakt – man vet helt enkelt inte riktigt hur man själv ska arbeta med frågan utan ser den som ”någon annans”.
 
- Miljöfrågan känns så stor, man behöver konkreta exempel på vad man kan göra. Att man som exempelvis konstruktör kan minska användningen av betong eller använda återvunnet material.
 
Det handlar om klassiskt ledarskap, menar David.
 
- Nästan alla vill ju göra något bra för miljön, men behöver handfast handledning i frågan ”vad kan jag göra”? Jag arbetar coachande, visar på mål och ger exempel på nästa steg för att ta sig dit. Sen får man fundera lite själv, komma med egna förslag och höra av sig för att bolla och stämma av. 
 
David arbetar med såväl formell som informell uppföljning.
 
- Formell uppföljning på möten ger möjlighet att synas för det man gör, det ger också tyngd och stöd i frågorna från projektledningen, och är därför viktig. Men det är lika viktigt med den informella uppföljningen i form av telefonsamtal och mejl med den enskilde projektören. Då finns tillfälle att vara förtrolig och ställa de ”dumma” frågorna utan att tappa prestige.
 
David har arbetat på Ramböll sedan 2008, han brinner för miljöfrågorna och gillar bolaget. David ansvarade till exempel för BREEAM-certifieringen av hotell Gothia Towers i Göteborg, vilket är Europas största hotell som är certifierad på nivån BREEAM Very Good.
 
- Jag arbetar med miljöledning, att driva och organisera byggprojekt som stödfunktion till projektledaren inom miljö och hållbarhet. Det råder stor frihet inom projekten.
 
Han berättar att det finns goda möjligheter att få påverka och lyfta interna utvecklingsfrågor.
 
- Det är roligt och jag trivs bra. Jag skulle gärna se att Ramböll blir ännu bättre och har länge försökt påverka detta. Mitt påverkansarbete sker dels formellt på ledningsnivå, dels genom utveckling av våra arbetsmetoder, men också genom informella nätverk och informellt ledarskap samt på marknad mot kund. Det här är en stor anledningen till varför jag är med i EGN, jag vill öka min förståelse för hur andra branscher och bolag arbetar med att förankra och driva våra frågor.
 
Och på frågan om vad jag som individ, konsument och i min profession kan göra för att snabba på processen får jag tipset:
 
- Var inte rädd att tydligt efterfråga den miljöprestanda du vill ha. Jag får ofta höra att ”vi skulle kunna göra detta mer miljöeffektivt, men det saknas en konkret efterfrågan”. Våga ställ miljömål tidigt i projektet, börjar man jobba med det tidigt kan du få väldigt mycket miljöprestanda för samma kostnad som en traditionell lösning. Sprid gärna också beröm till bra lösningar! 

 

 

Foto: Olle Holdar